You are currently browsing the category archive for the 'Skiva' category.

Det har blivit lite gammalt här ett tag, och nu kommer ännu en älskling från förr. Jag återupptäckte Zero 7s andra skiva When It Falls på en sju timmars bussresa för ett tag sen. Det är ljuv, sexig, trip-hop som för tankarna till Air, Thievery Corporation och Kruder & Dorfmeister. Skön musik i det sömniga gränslandet mellan dröm och verklighet.

 

Home

 

Nostalgi! Jag förberedde hemfärden genom att lyssna på musik som jag lyssnade på innan jag flyttade hemifrån. En evig favorit är Erykah Badus Baduizm. Den är så bra, så bra, jag älskar den fortfarande. (Gillar tyvärr inte alls senaste skivan, men Mama’s Gun är också fin.) 

On & On

Fortsätter hemmapluggdagen med ännu något av en klassiker för mig och kanske också för den elektroniska musiken, The Knifes Silent Shout. Jag älskade verkligen Deep Cuts när jag först hörde den, nån gång för typ fem år sen, och jag tycker fortfarande att The Knife har ett skönt och väldigt eget sound.

Idag har jag hemmapluggdag och det är alldeles underbart för då kan jag lyssna på musik hela dagen. Börjar med en halvgammal favorit, ett band som jag aldrig tröttnar på och som är en ständig inspirationskälla för mig, nämligen triphop-mästarna Massive Attack. Just nu lyssnar jag på 100th Window från 2003. Så vacker!

Special Cases

Butterfly Caught

…lyssnar jag på samlingsskivan Kompakt Total 8 från 2007. Ibland är det skönt med samlingsskivor, man får liksom lite av varje.

Skivbolaget Kompakt ligger i Köln och är känt för att ge ut microhouse och minimal techno. Jag tycker dock att Kompakts repertoar är mycket bredare än så.

Mina två favoritlåtar på Total 8 kommer från första skivan, som inte är riktigt lika minimal. Burger/Voigt – Man Lebt Nur Zweimal och Rex the Dog – Every day.

Jag tycker Clowns av Goldfrapp är en så vacker låt. Söt och solig på samma gång. Från senaste skivan Seventh Tree

Firar med lång sovmorgon och Beatles som sjunger för mig.

 

 

Nu blir det en runda i skogen. Solen skiner , dagen till ära. I lurarna – Ellen Allien Remix Collection.

För ett tag sen satt jag på ett nästan folktomt Intercity-tåg till Stockholm. Det var en regnig sommarkväll. På andra sidan fönsterglaset grå samhällen och gröna kohagar. Musiken jag lyssnade på passade perfekt till denna resa. Mango av Sascha Funke.

Medan jag förbereder min sommarflytt lyssnar jag på Sébastien Telliers senaste skiva Sexuality. Den är full med härlig fransk elektronisk pop som påminner om Air, Kid Loco och Françoise Hardy. Och ja, Serge Gainsbourg finns såklart med på ett hörn också. Men jag tycker det är lite tråkigt att hålla på och jämföra med Gainsbourg. För musikaliskt sett är Sexuality en modern skiva med mycket mer än bara sexiga (?) texter.

Tellier sjunger fantastiska melodier med en känslig souldoftande stämma. Stönandet från en okönd kvinnoröst känns däremot ganska jobbigt. Och det jag fattar av texterna känns ibland mer gubbsjukt än sexigt. Men jag har väl inte fattat det där med den franska sinnligheten ännu.

Jag gillar verkligen Telliers röst och musik. Men jag tycker inte det är jättesexigt.

The Last Resort av Anders Trentemøller är en fantastiskt vacker skiva att lyssna till medan man pluggar. Tillräckligt lugn för att man inte ska bli störd, men samtidigt tillräckligt dub-böljande för att man inte ska somna. Melodisk och pulserande på samma gång. Den vokala versionen av Moan med Ane Trolle (cd 2) är underbart fin. The Very Last Resort (cd 1) är spökligt mystisk som en öde stad mitt i öknen. Love it.

The Very Last Resort